Måste börja med att tacka alla som hälsat mig välkommen tillbaka! Helt överväldigad är jag.
Lycklig. Det värmer enormt med alla fina kommentarer, ska ni veta!
Tack.
Tack så mycket, för alla rara ord.
Inlägg nr. 590 handlar om dofter.
En vännina och jag var ute på promenad tidigare ikväll, en lagom runda som kommunen har skyltat upp (med små miniskyltar och ganska svåra att hitta) och som kallas för "Hälsans stig" (länk)
Eftersom vi bor i varsin ände av samhället blev den totala promenadtiden ca 1 1/2 timme och med de otroligt vinterslöa benmuskler jag besitter känns det redan av!
Väntar på träningsvärk imorgon och i övermorgon...
Men förhoppningsvis blev dagens runda den skjuts som den superlata Marskatten behöver för att komma igång med lite träning.
Dofter var det ju som inlägget skull handla om.
Så här for mina tankar efter promenaden, då vi vid ett tillfälle passerade ett buskage där M kände en välbekant doft och undrade vad det var.
-Poppel! utbrast jag lyckligt, eftersom det är för mig en helt ljuvlig vårdoft.
Den underbara doften av poppel fick senare igång mina funderingar kring doftminnen. Visst är det ofta så att man förknippar en doft med en händelse, ett minne, mat, en viss tid på året...
Så mycket tankar och samtal som kan starta tack var en doft!
Själv har jag många härliga doftminnen kopplade till vissa specifika saker, precis som det minne som väcktes tidigare ikväll.
En poppel som slår ut, doft av vår, liv som spirar, känslor som flödar.
Vilka är era doftminnen?
9 kommentarer:
,-)
Poppel!! Jag har ingen aning om hur det doftar, en finns väl inte hemmavid antar jag och nu måste jag ut på poppeljakt!
För mig är häggen nummer 1.
Mer än syrén.
Och jag ler åt att vi har skrivit om precis samma sak ..-)
Elisabet - alla popplar doftar inte, det är en speciell sort,som slåt ut nu i maj. Helt ljuvligt är det att känna doftstråk när man är ute och går.
Visst var det lustigt att vi skrev om exakt samma sak samtidigt!
Nu blev jag helt 0-ställd. Ofta är det nog så att när man känner doften triggar det igång minnena. Men visst är det så att vi förknippar mycket med både dofter och händelser.
Hälsans stig har vi också, den ligger verkligen underbart på den här ön. Har gått den några gånger, men den ligger i Visby och jag åker ju därifrån varje kväll och inte åker jag tillbaka in då. Men i sommar kanske det kan bli av igen.
Ha det nu så bra och stretcha ordentligt, vilket jag har lärt mig att det är väldans viktigt i vår ålder.
Jag har mängder av doftminnen men speciellt kan jag minnas Eremitens Örtsalva som min mormor hade. Min första parfym var Ma Griffe av Carven och doften av ljekonvaljer har jag alltid älskat. Julens pepparkaksbak ..... doften av havet .... doft av baby ... vårens första doftvioler .....
Kram till dig söta Yvonne
Jag sa samma sak en gång om doftminnen, och herrarna i sällskapet undrade om det var Brut eller White Horse jag syftade på - och undrade om alla mina killar hade olika rakvatten...
Men visst kan man förflytta sig snabbt i tanken när en speciell doft drar förbi... precis som tvärtom - om jag tänker på ett ställe som betydde mycket som ung, kan jag frammana doften därifrån.
Förmodligen fungerar det som med musik, den går också rakt in i ett eget ställe i hjärnan och väcker minnen och känslor.
Jag har också massor av doftminnen. Kring julen är det ju allt vad pepparkaksbak osv. heter och syrenerna och liljekonvaljerna på skolavslutningarna. Hur min pappa doftade rakvatten när man kröp upp i hans knä. När man kom hem från skolan och det var bull eller brödbak på gång i huset. Vårarbetet med att tjära ekan nere vid bryggan....ja listan är lång. :-)
Det ÄR verkligen jätteroligt att du är tillbaka igen!!
KRAM!
Men nu har du välan tackat färdigt?
Jag har försökt komma på något doftminne som jag minns. De kommer och går men jag verkar inte kunna hålla kvar dem i minnet. Men jag minns de släta bullarnas kardemummadoft och hallonsaften som min mormor bjöd på. Jag minns också en underbar skolavslutning när jag fick både klänningen och skorna jag ville ha av mamma, allting runt om mej doftade syren den dagen. Och min klänning var lila. Skorna hade klack och jag fattar än idag inte att jag fick köpa dem. Doften av alkohol väcker fortfarande kanske inte minnen men kroppsliga reaktioner ibland.
Nu är det snart dags för ett nytt inlägg :-)
Kramar!
Skicka en kommentar