Ibland blir det bara så.
Inget att säga, inget ord som är lämpligt att kommentera hos någon.
Inte besökt någon bloggares sida på ett bra tag.
Jag är inte trött, inte höstdeprimerad, inte arbetslös - tvärtom!
Döttrarna undrar - bloggar du inte längre?
Jo, det gör jag väl, men ibland kommer det över mig.
En känsla av panik.
Det som skrivs här, nu, det finns sparat för alltid. Det går alltid att "Googla" på något sökbegrepp, vadsomhelst, så kan man leta sig fram till något jag skrivit. Och då tänker jag att, är det vad jag vill?
Ibland känns det lite skrämmande. Väldigt oroande, när jag analyserar mina funderingar lite närmare.
Vad vet jag idag, om hur jag kommer att känna inför min blogg om 10-20 år?
Inte för att jag lämnat ut speciellt mycket av mig själv, men ändå...tillräckligt mycket för att jag ska lyckas med att jaga upp mig själv inför tanken på det som inte går att radera.
Å andra sidan är det väl antagligen lite väl sent för eftertanke. Har man tagit Fan i båten får man väl ro honom i land, eller?
Den privata Marskatten blir privaträdd och vill gömma sig, dra sig undan verkligheten och fundera på vad fortsättningen leder till. Kunna sitta i en vrå, morra och fräsa när det passar.
Som om jag skulle kunna veta....anledningar till beteende. Nej, det vet jag inte.
Drömde häromnatten att jag sov.
Sov, ovanpå en man! På mage, på ryggen på en man.
Jag tog denne mans hand, min hand lades ovanpå hans handrygg, en slags omvänd handkram.
Vad sa denna dröm till mig, tänker jag?
Jo, jag tror jag vet.
Jag är ensam. Jag känner mig ensam och min dröm förklarar det för mig. Trots att jag vill inte lyssna just nu, kan jag ta till mig betydelsen.
Utan att göra något åt det.
Och med ens...medan jag skriver kommer en eventuell förklaring...till allt.
Vem vet?
10 kommentarer:
Kära Marskatt.
Jag kan känna liknande som du när det gäller bloggandet.
har inte heller bloggat på ett tag.
Det har funnits annat att göra, annat att läsa, annat att skriva.
Vet inte vad jag ska skriva/säga om din dröm. Mina tankar far runt men hittar inget att sätta på pränt.
Önskar dig allt gott.
Har funderat lite över ditt inlägg och jag tänker väl spontant att vilken tur att vi har olika perioder i livet. Det jag gjorde för 10 eller 20 år sedan har jag gjort och vissa saker av de är jag inte speciellt stolt över och skulle aldrig göra om, men då var det rätt för mig. Det känns som man går genom olika faser hela tiden och du är väl kanske på väg mot något nytt nu. Eller kanske en önskan därom om jag tolkar din dröm rätt.
Kan bara önska dig lycka till i vad du nu kommer att göra.
Bollebygdsbo - tack snälla för din kommentar! Kram
Rosenvante - säkert är det så. Man går igenom vissa faser i livet och kanhända är jag inne i en viss sådan just nu. En fas om jag inte riktigt förstår mig på eller vill kännas vid. Klimakteriefas, kantänkas?
Vad vet jag...
Tack för din kommentar! Kram
Jag håller med Rosenvante om att man går igenom olika faser i livet, men det man gjort var väl rätt i det läget och de val man gjorde då, gjordes efter de erfarenheter som man hade. Men jag säger som Edith Piaf: "Non, je ne regrette rien" (Nej, jag ångrar ingenting).
Men varje fas verkar väl spännande i början - om man nu vet när den börjar - och om man har tur även i slutet.
Oj, vad det blev mycket svammel. Nu slutar jag...kram
Nej du har inte lämnat ut mycket om dig själv, men ändå har jag lärt känna dig på ett mycket positivt sätt. Du har då inget att ångra av vad du skrivit. Det visar bara djupt tänkande och eftertänksamt beskrivet. Tycker jag.
Din dröm kan jag ana betydelsen av men skulle inte drista mig till att ens försöka förklara här.
Har du fått mail från mig?
Skön onsdag och kramis
Hittade hit av en slump och blev fast direkt! Oj, vad bra du skriver!!
Hej marskatten!
Så där blir det ju ibland, jag känner igen mej så väl i dina tankar och funderingar...
Du är alltid välkommen till mej, precis när du vill och känner du inte för att skriva något just då, så skulle jag aldrig ta illa upp. En blogg är ju "öppen", på ens egna villkor...
Önskar dej en fin helg
Kram Maria
Så sensuell och kärleksfull den verkade drömmen. Varsam och vacker. Ja vem vet vad som väntar på oss därframme.
Klart det går att radera om vi vill det. Eller lämna bloggen ryggen. Herregud, det är bara ett knapptryck ifrån jämt ju, hahaha.
Jag känner igen det där om att inte skriva, inte kommentera.. men för mig handlar det lite mer om att jag oftast inte orkar.
Din dröm kändes... vacker, på någe märkligt sätt. Som ett sökande i drömmen efter något... en hand i sin... en längtan... ett "vem vet"!
En godnattkram till dig, du kloka...
Skicka en kommentar