rostar visst!
Jodå.
Efter en tids mailkorrespondens, samt diverse kommentarer på Facebook är jag nu nöjd.
Nu vet jag att min gamla tonårskärlek har det bra, gift som han är och har tre välartade söner med bra jobb/studier till läkare. Själv är han pensionär sedan två år.
Lycko de som kunde gå i pension vid 57. Efter 2007 ändrade man reglerna i Italien och höjde pensionsåldern till 62.
P - som 2007 var just 57, gick i pension innan de nya reglerna trädde ikraft.
Med denna information var jag nöjd. Allt är bra, hans liv är bra.
Någon som trodde jag ville något mer?
Nej. Inte jag i alla fall.
Bara för det, så ramlar det in mail med frågor om jag är stött, eftersom jag inte svarat på två dagar.
-Mäh, hallåååå! Jag bara älskar dagens ungdomars uttryck...hur dålig svenska det än må vara.
Jag har ett liv. Bara för att jag inte kollar mailboxen varendaste dag betyder det inte att jag är sur.
Jag blev plötsligt med expresspost förflyttad 40 år tillbaka i tiden. Till den tid för längesedan då jag var något av en fånge. Fångad av en bild av kärlek som i själva verket var en infatuation. Japp, så var det.
Nu förstår jag varför jag gjorde slut.
Nu är jag vuxen. Och mår ganska bra, ensam.
7 kommentarer:
Ja men nu vet du i alla fall hur läget var. Nej jag trodde inte du var ute efter den gamla kärleken. Som du skriver, man kommer alltid på varför det tog slut. Men spännande är det ju alltid att få veta hur det gått för den andra och hur livet tett sig.
Rosenvante - så är det. Jag är nöjd bara av att veta att allt är bra med honom, att livet varit snällt och att han har det bra.
Det verkar kul att fått kontakt med en gammal kärlek. Och att det gått bra för honom.
Kramar
Vad härligt det låter. Det är så skönt att göra bokslut, visst är det?!
Bloggullet - det kändes roligt en stund, men sedan insåg jag att det är bäst att låta det gamla ligga där det är, bakom mig!
Tandagnisslur - jätteskönt!
Bra. Klokt. Och skönt. Fast du är väl en dröm fattigare ... men det är smällar man får ta ...
Klimakteriehäxan - nja, en dröm fattigare är jag inte. Jag känner mig snarare berikad, tar det som ett steg framåt i rätt riktning. Marskattens riktning.
Skönt är det! Ja, mycket.
Skicka en kommentar